torsdag 3 februari 2011

Min dag och du och jag?

När jag kom hem idag så satte jag mig vid köksbordet med en kopp chaiTe satt och myste för mig själv och slog in paket till min halv bror som fyller 19 år idag. Men jag satt och tänkte under tiden jag gjorde det. Jag tänkte att är våren på väg? nej kanske inte.. men just nu mår jag bra. Denna veckan eller det som har gått en så länge på denna veckan har vart bra. Just nu när jag har tid för mig själv, och tänker mycket på min framtid. Och jag tror jag är nöjd med mig själv just nu. Denna veckan har allt gått så bra, allt har vart så enkelt. Får se hur resten av veckan kan vara. Även om jag bara mest har gått för mig själv och lyssnat på musik. Så trivs jag med det. Man får liksom passa på att skriva när man mår bra. för imorgon kanske jag inte mår bra? Och då är det ju bra att ha något att titta tillbaka på och se att man mådde bra och att man skall se framåt?
Jag kanske bara tror att jag förstår men igentligen inte gör det. Jag kanske inte fattar något. Allt kanske är bara in och ut. Men endå ser jag ut? 
Jag har sett allt från båda sidor nu?

Jag steg uppför med skjutna vingar genom glass-slott i aprilskyar
och fjädergrottor överallt, har sett de bästa moln.
Men nu skymmer de solen, de regnar och snöar på varenda en
och allt jag borde ha gjort men moln kom ivägen.

Jag har sett på moln från båda sidor nu,
från in och ut och ändå ser jag nu bara molnillusioner
och nu minns jag har aldrig förstått mig på moln, inte det minsta.

Kom sommarnätter under stjärnor kom, med ensamheter dagen om
och om du behöver den finns aldrig gryningen har sett hur kärlek vunnit.
Försvunnit och förlorat, och du lämnar de skrattande när du gått
och om du brydde dig säg inte till mig ge inte bort dig själv.

Jag har sett kärlek från båda sidor nu,
från och ge och ta och ändå ser jag bara kärleksillusioner
och nu minns jag jag förstår inte kärlek, inte det minsta.

Och jag skulle ha ringt dig ikväll men handen fastnade framför mig,
och jag skulle sagt; "jag älskar dig" men stolthet kom i vägen.
Och du eller jag vem är konstigast, är det bara jag som förändrats
ja nåt är borta men nåt hittas, varje dag.

Jag har sett livet från båda sidor nu,
från upp och ner och ändå ser jag bara livsillusioner
och nu minns jag jag förstår inte livet, inte det minsta.

Har sett allt från båda sidor nu,
från in och ut och ändå ser jag nu bara illusioner 



Håkan Hellström – Båda Sidor Nu

Puss

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar